Vårt biosfärområde

Skärgårdshavets biosfärområde inrättades år 1994 och består av Skärgårdshavets nationalpark och de åboländska skärgårdsområden som tillhör Pargas stad och Kimitoöns kommun. I praktiken innebär detta kommundelarna Houtskär, Korpo, Nagu och Iniö i sin helhet, och delar av Pargas, Dragsfjärd, Västanfjärd och Kimito.

Biosfärområdet har knappa 3500 invånare, varav cirka 360 bor på mindre öar utan landsvägsfärja. Befolkningen är i huvudsak svenskspråkig och medelåldern är relativt hög jämfört med övriga landet. Fritidsboende finns det mångdubbelt fler av och det blir allt vanligare att använda den välutrustade fritidsbostaden som ett andra hem. Turismen i området har fördubblats sedan millennieskiftet och ökar i jämn takt. Därmed ökar också turismens betydelse som näringsgren i skärgården.

Vår vision

För att uppnå en hållbar samhällsutveckling arbetar vi på uppdrag av UNESCO med att hitta lokala lösningar på globala utmaningar för en hållbar utveckling, med hjälp av utbildning, forskning och utvecklingsprojekt, samt genom kunskapshöjande och samarbete och frivilliga insatser. Skärgårdshavets biosfärområde skall i samverkan med det globala nätverket av biosfärområden fungera som ett modellområde för hållbara lösningar.

Verksamhetsprinciper

Genom sitt arbete ska alla världens biosfärområden uppfylla tre funktioner; att bevara, utveckla och stödja en hållbar utveckling i det område de är verksamma inom.

Verksamhetsprinciper som genomsyrar all verksamhet

Biosfärområdet med sin Unesco-status förenar och inspirerar, samt gemensamma framgångar firas av alla

Biosfärområdet är en modell för hållbar utveckling lokalt, nationellt och internationellt

MAB programmets tre funktioner

Genom sitt arbete ska alla världens biosfärområden uppfylla tre funktioner; att bevara, utveckla och stödja en hållbar utveckling i det område de är verksamma inom.


BEVARA

Att bevara skärgårdens kulturarv, naturens mångfald, ett traditionellt kulturlandskap och ett välmående Skärgårdshav.

Vi vill bevara skärgårdens mångfald av arter och naturtyper, men även människans kultur och traditioner. En stor del av de skyddade naturområdena som finns i biosfärområde hör till Skärgårdshavets nationalpark. Vi strävar även till att värna om området som attraktiv livsmiljö för skärgårdsbefolkningen och för rekreation. Skötseln av kulturlandskap, och därmed bevarandet av naturens mångfald, är exempel på verksamhet som stödjer både ekologiska och ekonomiska värden. Genom att främja kommunikationen mellan högskolor, beslutsfattare och ortsbor vill vi popularisera och effektivare sprida forskningen kring Skärgårdshavets flora och fauna, både ovan och under havsytan.

UTVECKLA

Att förverkliga utvecklingsprojekt som främjar bosättning året om, sysselsättning, hållbar turism och innovationer kring hållbarhet i skärgårdsmiljö och för att främja en cirkulär ekonomi.

Vi arbetar för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av skärgårdssamhället. En viktig aspekt för skärgården är att skapa arbetsmöjligheter och möjligheter till attraktivt boende. Vi söker lokala lösningar för att främja en cirkulär ekonomi där skärgårdens företag gynnas. Bland annat turismen och livsmedelsbranschen har skapat nya sysselsättningsmöjligheter i skärgården. Biosfärområdet främjar olika instansers utvecklingsprojekt, genom att sammanföra människor, organisationer, idéer, kunskap och finansiering. Tillsammans med olika partners till biosfärområdet drivs projekt, som utgör biosfärområdets verksamhet.

STÖDJA

Att förmedla kunskap, goda erfarenheter och kontakter samt inspirera alla som bor och verkar i Skärgårdshavet att hitta sin roll i en hållbar samhällsutveckling.

Biosfärområdet skapar och upprätthåller nätverk och verktyg för forskning, utbildning och kunskapsdelning, för att stödja ett bärkraftigt skärgårdssamhälle. Genom att erbjuda en neutral arena för hållbar samhällsutveckling vill vi inspirera alla som bor och verkar i vårt biosfärområde att hitta sitt sätt att bidra. Detta omfattar biosfärfostran för barn och unga, vilket berör både natur och kultur, men även sammanställning av populärvetenskapligt informationsmaterial, utrednings- eller forskningsprojekt i samarbete med högskolor, diskussionstillfällen kring aktuella frågor och informationsspridning genom seminarier.