Skärgårdshavets biosfärområde inrättades år 1994 och består av Skärgårdshavets nationalpark och de åboländska skärgårdsområden som tillhör Pargas stad och Kimitoöns kommun. I praktiken innebär detta kommundelarna Houtskär, Korpo, Nagu och Iniö i sin helhet, och delar av Pargas, Dragsfjärd, Västanfjärd och Kimito.
Biosfärområdet har drygt 3500 invånare, varav cirka 360 bor på mindre öar utan landsvägsfärja. Befolkningen är i huvudsak svenskspråkig och medelåldern är relativt hög jämfört med övriga landet. Fritidsboende finns det mångdubbelt fler av och det blir allt vanligare att använda den välutrustade fritidsbostaden som ett andra hem. Turismen i området har fördubblats sedan millennieskiftet och ökar i jämn takt. Därmed ökar också turismens betydelse som näringsgren i skärgården.
Vår story – hur biosfärområdet blev till
Kulturen i skärgården har alltid präglats av havet och öarna. Landskapet har påverkats av att man i århundraden låtit boskapsdjuren beta på öarna, vilket har gjort att de hållits fria från tätare växtlighet. Kulturlandskap har en hög biologisk mångfald, och än idag är skärgården ett av de allra artrikaste områdena i Finland.
Efter krigstiden genomgick skärgårdens befolkning och näringsliv stora förändringar. Jordbruket började utövas med andra metoder än tidigare. Det har utvecklats från småskaligt och självförsörjande till storskaligt och marknadsstyrt. Förbindelserna mellan öarna och fastlandet byggdes ut, men trots bättre kommunikationer minskade befolkningen kraftigt, speciellt på de små öarna. I samma takt som befolkningen och markanvändningen minskade, minskade även naturens mångfald. Havets tillstånd har också försämrats kraftig, på grund av de utsläpp av näringsämnen som härstammar från både jordbruk och samhälle.
På 1970-talet sökte man efter lösningar för att bevara den rika naturen i skärgården. Som en följd grundades Skärgårdshavets nationalpark år 1983. Orkidén Adam och Eva fick stå som symbol för vården av skärgårdens ängar, då man genom aktivt röjande lyckades rädda en av skärgårdens sista populationer som hittades på ön Jungfruskär. Idag har orkidén ökat mångfaldigt på ön, men är för övrigt sällsynt.
Men att bevara skärgårdens naturvärden handlar förstås om mycket mer än om att rädda en växtpopulation – en rik och mångsidig natur är en förutsättning för ett välmående samhälle. När Skärgårdshavet blev utnämnt till Unesco biosfärområde år 1994, ville man på ett mer övergripande sätt beakta människans roll att värna om naturvärdena. De ekologiska, sociala och ekonomiska värdena hänger starkt ihop. Den traditionella kunskapen om havet och naturen och decennier av forskning i skärgården, ger ett bra underlag för att utveckla hållbara lösningar för skärgården, både idag och i framtiden.
Förändringar pågår ständigt, både naturliga och sådana som människan orsakar. För att främja en livskraftig skärgård, måste vi hitta hållbara lösningar som är anpassade till både dagens situation och till förändringar i framtiden. För att bromsa avfolkningen är det viktigt att hitta nya sätt att sysselsätta sig på i skärgården. De möjligheter som turismen och nya trender inom livsmedelsproduktionen hämtar med sig är av stor betydelse.
All verksamhet har en stark koppling till havet och dess tillstånd. Alla som är verksamma i regionen är delaktiga i hur Skärgårdshavet mår, och tar ansvar över sina egna handlingar och de spår man lämnar efter sig. Genom samarbete bygger vi upp ett hållbart samhälle. Vi är alla en del av biosfären!
Biosfärområdets tre funktioner inom Skärgårdshavet
Genom sitt arbete ska alla världens biosfärområden uppfylla tre funktioner; att bevara, utveckla och stödja det område de är verksamma inom. Nedan är en översikt över hur vi jobbar med UNESCOs tre tyngdpunktsområden inom Skärgårdshavets biosfärområde. Välj “Vad vi gör” för att få mer information om våra verksamhetsformer i praktiken!
Att bevara skärgårdens kulturarv, naturens mångfald, ett traditionellt kulturlandskap och ett välmående Skärgårdshav. Vi vill bevara skärgårdens mångfald av arter och naturtyper, men även människans kultur och traditioner. En stor del av de skyddade naturområdena som finns i Skärgårdshavets biosfärområde hör till Skärgårdshavets nationalpark. Vi strävar till att bevara också övriga områden som attraktiva livsmiljöer för skärgårdsbefolkningen och för rekreation. Vården av kulturlandskap och därmed bevarandet av naturens mångfald är ett exempel på verksamhet som stöder både ekologiska och ekonomiska värden. Genom att främja kommunikationen mellan högskolor, beslutsfattare och ortsbor vill vi popularisera och effektivare sprida forskningen kring Skärgårdshavets marina flora och fauna.
Mätbara indikatorer:
Hur många enskilda områden och på hur stora arealer vårdas kulturlandskap?
Hur många projekt som gynnar miljön eller bevarandet av naturens mångfald har förverkligats?
Hur många medieinslag eller seminarier om naturens mångfald, havets tillstånd, vården av kulturlandskap eller skärgårdskultur har förverkligats av biosfärområdets partner?
Hur många insatser för bevarande och dokumentering av kulturarv har gjorts i Skärgårdshavets område?
UTVECKLA
Att förverkliga utvecklingsprojekt som främjar bosättning året om, sysselsättning, hållbar turism och innovationer kring hållbarhet i skärgårdsmiljö och för att främja en cirkulär ekonomi. Vi arbetar för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av skärgårdssamhället. En viktig aspekt för skärgården är att det skapas arbetsmöjligheter och att det går att hitta attraktivt boende. Vi söker lokala lösningar för att främja en cirkulär ekonomi där skärgårdens företag gynnas. Både turismen och livsmedelsbranschen skapar nya sysselsättningsmöjligheter i skärgården. Vi arbetar för koldioxid- och näringsämnesneutrala kommuner. Biosfärområdet fungerar som en katalysator för olika instansers utvecklingsprojekt, genom att sammanföra människor, organisationer, idéer, kunskap och finansiering. Projekten drivs av olika partner till biosfärområdet, som en del av biosfärområdets verksamhet.
Hur många invånare finns det i biosfärområdet?
Hur många projekt som stöder en cirkulär ekonomi, minskande av koldioxidutsläpp, hållbar turism och främjandet av boende och sysselsättning har förverkligats i regionen?
Hur många infoinslag eller seminarium om cirkulär ekonomi, klimatförändringar och hållbara lösningar har förverkligats av biosfärområdets partner?
STÖDJA
Att förmedla kunskap, goda erfarenheter och kontakter, samt inspirera alla som bor och verkar i Skärgårdshavet att hitta sin roll i en hållbar samhällsutveckling. Biosfärområdet skapar och upprätthåller nätverk och verktyg för forskning, utbildning och upplysning, samt utvecklar biosfärområdets ”brand” för att stödja ett bärkraftigt skärgårdssamhälle. Vi vill inspirera alla som bor och verkar i vårt biosfärområde att hitta sitt sätt att bidra, genom att erbjuda en neutral arena kring vad som är hållbar samhällsutveckling. Detta omfattar biosfärfostran för barn och unga, vilket berör både miljö och kultur, sammanställning av populärvetenskapligt informationsmaterial, utrednings- eller forskningsprojekt i samarbete med högskolorna, diskussionstillfällen kring aktuella frågor och informationsspridning genom seminarier.
Hur många biosfärpartner deltar i verksamheten?
Hur många barn och ungdomar når biosfärområdets verksamhet?
Hur många publika evenemang har biosfärområdet medverkat i?
Hur många nätverksmöten för att gynna en hållbar utveckling har ordnats?
Hur många kanaler finns för att sprida goda exempel på hållbara lösningar?
Hur många kanaler finns för att sprida populärvetenskaplig information?
Vid hur många tillfällen har goda erfarenheter från Skärgårdshavets biosfärområde spritts nationellt eller internationellt?
Hur många utredningar eller forskningsprojekt som berör skärgården har förverkligats?
