Skärgårdshavets

Bakgrund

Så här blev biosfärområdet till

Idén att grunda biosfärområden i Finland uppstod i slutet av 1980-talet. Finland var redan då med i Unescos program Människan och biosfären (MAB). En arbetsgrupp bestående av forskare och sakkunniga från miljöministeriet tillsattes för att planera grundandet av Finlands första biosfärområden. Ett biosfärområde skulle representera barrskogsbältet, taigan, och Norra-Karelens biosfärområde grundades år 1992. Ett annat biosfärområde var avsett att representera kust och skärgård och för detta valdes Skärgårdshavets område kring Skärgårdshavets nationalpark. En ansökan om att grunda biosfärområdet lämnades in till Unesco efter att de berörda kommunerna gav sitt godkännande. År 1994 grundades Skärgårdshavets Unesco biosfärområde.

I början omfattade biosfärområdet kommunerna Nagu, Korpo, Houtskär och Dragsfjärd, d.v.s. kommunerna närmast Skärgårdshavets nationalpark. Till biosfärområdet hörde Houtskär i sin helhet, Korpo och Nagu med undantag av huvudöarna, samt Dragsfjärds skärgård som nåddes med färja. Cirka 15 år senare, år 2010, utvidgades biosfärområdet enligt kommunernas förslag att omfatta även Iniö som helhet, Nagu och Korpo huvudöar, samt Västanfjärds och Kimitos skärgårdsdelar. Den nya gränsen inkluderade alla öar till vilka man åkte ut med färja eller båt i Pargas stad och Kimitoöns kommun. Sedan dess har Lövö bro ersatt Lövö färjan, men Lövö och Kasnäs öar hör fortsättningsvis till biosfärområdet.

Vår story

Kulturen i skärgården har alltid präglats av havet och öarna. Landskapet har påverkats av att man i århundraden låtit boskapsdjuren beta på öarna, vilket har gjort att de hållits fria från tätare växtlighet. Kulturlandskap har en hög biologisk mångfald, och än idag är skärgården ett av de allra artrikaste områdena i Finland.

Efter krigstiden genomgick skärgårdens befolkning och näringsliv stora förändringar. Jordbruket började utövas med andra metoder än tidigare. Det har utvecklats från småskaligt och självförsörjande till storskaligt och marknadsstyrt. Förbindelserna mellan öarna och fastlandet byggdes ut, men trots bättre kommunikationer minskade befolkningen kraftigt, speciellt på de små öarna. I samma takt som befolkningen och markanvändningen minskade, minskade även naturens mångfald. Havets tillstånd har också försämrats kraftig, på grund av de utsläpp av näringsämnen som härstammar från både jordbruk och samhälle.

Förändringar pågår ständigt, både naturliga och sådana som människan orsakar. För att främja en livskraftig skärgård, måste vi hitta hållbara lösningar som är anpassade till både dagens situation och till förändringar i framtiden. För att bromsa avfolkningen är det viktigt att hitta nya sätt att sysselsätta sig på i skärgården. De möjligheter som turismen och nya trender inom livsmedelsproduktionen hämtar med sig är av stor betydelse.

All verksamhet har en stark koppling till havet och dess tillstånd. Alla som är verksamma i regionen är delaktiga i hur Skärgårdshavet mår, och tar ansvar över sina egna handlingar och de spår man lämnar efter sig. Genom samarbete bygger vi upp ett hållbart samhälle. Vi är alla en del av biosfären!

30 år av verksamhet

1994-2003

Under det första decenniet sökte Skärgårdshavets biosfärområde sin roll och uppgift. Sydvästra Finlands miljöcentral handhade koordineringen och koordinatorn placerades tidvis i Kompassen i Nagu. Man fokuserade på att utveckla en hållbar organisationsstruktur och verksamhetsmodell för biosfärområdet. Det gjordes ett grundligt arbete för att öppna upp konceptet för centrala aktörer och lokalbefolkningen. Tillsammans startade man upp projekt och verksamhet som beskrev biosfärområdets syfte. Den osäkra finansieringen för koordineringen och verksamheten gjorde arbetet utmanande och biosfärområdet var tidvis utan koordinator. Projekten förverkligades av olika större organisationer.

Exempel på verksamhet:

• Biosfärområdet var centralt med i Agenda 21 verksamheten, som hjälpte kommunerna att utvecklas i en hållbar riktning.
•  År 2000 arbetade man med framtidsvisioner för Åbolands skärgård tillsammans med Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Fortbildningscentralen vid Åbo Universitet.
•  År 1995 gjordes en plan för hållbar utveckling i Skärgårdshavets biosfärområde tillsammans med Fortbildningscentralen vid Åbo Universitet.
• Skärgårdshavet stod som värd för två stora internationella biosfärkonferenser. 
• Pro Åbolands utskär rf grundades år 1999 som ett samarbetsorgan för utskärens invånare. Den fungerade samtidigt som en referensgrupp för biosfärområdet. Föreningen lade grunden till den nationella föreningen Finlands öar (FÖSS), som grundades 2007.

2004-2013

Under det andra decenniet hade man redan etablerat tydliga verksamhetsprinciper och teman, som passade just det här området. Sydvästra Finlands miljöcentral, som ansvarade för biosfärområdets koordinering ingick ett avtal med Region Åboland rf om samarbete kring koordineringen. Genom detta fick kommunerna en central roll i verksamheten och förvaltade biosfärkontoret i fortsättningen. Biosfärområdet inkluderade redan många organisationer i verksamheten och nya modeller för delaktighet började ta form. Den pedagogiska verksamheten kom igång.

Exempel på verksamhet:

• Biosfärområdet var med och utformade Pro Skärgårdshavet -programmet under flera år.
• Åbolands Skärgårdsstiftelse grundades år 2008. Stiftelsen driver, i nära samarbete med biosfärområdet, verksamhet för att främja en livskraftig skärgård.
•  Flera projekt förverkligades för att stödja samarbete och företagsamhet i samband med skötsel av kulturlandskap. 
• Gäddan och gänget-konceptet föddes år 2009 för att öka de yngsta barnens delaktighet i staden, samt för att skapa en känsla av gemenskap i den nya kommunen Pargas stad. Idag är det en verksamhetsmodell för hållbarhetsfostran.
• Den årliga verksamheten ”Biosfärområdet i skolan” inleddes år 2009 då elever i årskurs 7 i biosfärområdets skolor åkte till Boskär och Yxskär i Skärgårdshavets nationalpark.
• Den årliga Vinterträffen fick sin start år 2010 i Skärgårdscentrum Korpoström.
• Mathantverkets etablering i Åboland fick sin start i samband med en vinterträff år 2011. Därefter förverkligades många regionala och nationella projekt, som satte grunden för mathantverket i Finland.

2014-2023

Under senaste decenniet har biosfärområdet satsat stort på både pedagogisk verksamhet och delaktighet genom biosfärambassadörs- och biosfärpartnersprogram. Biosfärområdets organisation och verksamhet genomsyras av samarbete i olika former. Biosfärkontoret sköts av Pargas stad tillsammans med Kimitoöns kommun och Egentliga Finlands NTM-central. Man har utvecklat biosfärområdets egna pedagogiska program Biosfärakademin, som syftar på att stärka barns och ungas känsla av tillhörighet och deras handlingskraft för en hållbar framtid. Man har fokuserat mer på biosfärområdets roll i att ge människor, företag och organisationer sammanhang, kunskap och verktyg att själva agera för en hållbar framtid. Nu har man också satt mer fokus på att synliggöra Unesco biosfärområdet, som en värdefull status för området.

Exempel på verksamhet:

• ”Vi är alla en del av biosfären” -projektet för synliggörandet av biosfärområdet och skapandet av delaktighet i samband med jubileumsåret 2014
• Knattelabbet fick sin start år 2016 genom projektet “Vårt Skärgårdshav”, som förverkligades av Finlands öar rf (FÖSS) i samarbete med biosfärområdet. Biosfärområdet har fortsatt utveckla och driva Knattelabbet i Skärgårdscentrum Korpoström.
•  “Kustens mat” -projektet ledde till vidareutveckling och etablering av konceptet mathantverk i hela Finland. Idag drivs verksamhet för mathantverkets främjande av Mathantverk i Finland rf.
• Biosfärpartnersprogrammet har utvecklats sedan år 2019 och inkluderar idag 18 organisationer och företag.
• Biosfärambassadörsprogrammet har utvecklats sedan år 2019 och hittills har 57 biosfärambassadörer utbildats under två utbildningsprogram.