Welcome to the Archipelago!
We are all part of the biosphere!
!!! Work in progress – expected to be completed in autumn 2026 !!!
With its tens of thousands of islands and skerries, the Archipelago Sea is a unique place on earth. It is a living archipelago, with nearly 100 inhabited islands. The cultural landscapes and many different types of nature, both above and below the water surface, make the Archipelago Sea one of the most species-rich areas in the entire country.
Since 1994, large parts of the archipelago have been part of UNESCO’s global network of biosphere reserves. All biosphere reserves strive to improve human interaction with nature. Together with locals, entrepreneurs, researchers, authorities and various organizations, the Archipelago Sea biosphere reserve wants to find sustainable ways of living and working in the archipelago – ways that promote a positive archipelago development and a clean sea.
Here you will find information on what a biosphere reserve is, what we do within the Archipelago Sea Biosphere Reserve and in what way you can participate yourself. You will also find information about nature and culture in the area, as well as information on how you, as a visitor, can experience the biosphere reserve of the Archipelago Sea.
Become an archipelago researcher for a day at the Kids’ Lab in the Archipelago Centre Korpoström.
Island Expedition is an adventure route around the Archipelago Sea.
The trail explores the theme of balance between people and nature, offering an engaging introduction to the Archipelago Sea UNESCO Biosphere Reserve and what makes it so unique.
FACEBOOK FEED
//SV VILKET ÄR DET FARLIAGASTE DJURET I SKÄRGÅRDSHAVET?
Det förekommer egentligen inga farliga djur alls i Skärgårdshavet, men däremot lever fästingen i skogarna och på ängarna på Skärgårdshavets öar. På öarna suger fästingarna blod från djur, men också från människor, och medan de gör det kan de överföra sjukdomar som de bär på till människan. De farligaste sjukdomarna för människan är borrelios och fästingburen hjärninflammation, TBE. Det finns ingen effektiv behandling mot den senare.
År 2025 lanserades Fråga forskaren som en del av temaåret Skärgårdshavets år 2025. Vem som helst som funderar på något kring skärgården och Skärgårdshavet kan skicka frågor till en forskare. Vi söker fram lämpliga forskare att svara på frågorna fyra gånger om året och delar med oss av svaren på våra kanaler i sociala medier och på vår webbplats biosfar.fi. Ett stort tack till alla som skickat en fråga!
Frågorna besvaras denna gång av Jari Hänninen, docent vid Åbo universitet, filosofie doktor ochstationsföreståndare för Skärgårdshavets forskningsinstitut.
————————————–
//FI
MIKÄ ON VAARALLISIN ELÄIN SAARISTOMERESSÄ?
Varsinaisesti meressä ei esiinny lainkaan vaarallisia eläimiä mutta Saaristomeren saarien metsissä tai niityillä elää puutiainen eli punkki. Punkit imevät verta saarien eläimistä mutta myös ihmisistä, ja imemisen yhteydessä ne voivat siirtää ihmiseen kantamiaan tauteja. Ihmiselle vaarallisimpia ovat borrelioosi ja puutiaisaivokuume. Jälkimmäiseen ei ole olemassa tehokasta hoitokeinoa.
Vuonna 2025 alkoi Kysy tutkijalta-toiminta osana Saaristomerivuosi 2025 teemavuotta. Tämä on ollut niin hieno yhteistyön ja vuorovaikutuksen muoto että haluamme jatkaa sitä. Kysymyksiä tutkijalle voi lähettää kuka tahansa joka miettii jotain liittyen saaristoon ja Saaristomereen. Löydämme sopivat tutkijat vastaamaan kysymyksiin neljä kertaa vuodessa ja jaamme vastaukset sosiaalisen median kanavissamme ja biosfar.fi sivuillamme. Iso kiitos kaikille kysymyksen lähettäneille!
Vastaajana tällä kertaa Jari Hänninen Turun yliopiston dosentti, filosofian tohtori ja Saaristomeren tutkimuslaitoksen asemanjohtaja. … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
🐟Knattelabbet i Skärgårdscentrum Korpoström är öppet 15.6-9.8.2026 kl. 10-16.30. I Knattelabbet får du lära dig mer om Östersjöns livsmiljöer och du får använda utrustning som finns i ett riktigt laboratorium. Välkommen!
skargardscentrum.fi/program/knattelabbet/
🐟Junnulabra Saaristokeskus Korpoströmissä on avoinna 15.6.–9.8.2026 kl. 10-16.30. Junnulabrassa pääset tutustumaan Itämeren elinympäristöihin ja käyttämään oikean laboratorion välineitä. Tervetuloa!
skargardscentrum.fi/ohjelma/junnulabra/?lang=fi … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
SV// VAD FUNDERAR EN FLUNDRA PÅ I SKÄRGÅRDSHAVET?
I alla fall funderar flundran på att när ska havets tillstånd bli bättre igen. Övergödningen påverkar nämligen flundrans reproduktion negativt på dess lekplatser på sandstränder. På grunda sandstränder kan det samlas lösa trådalger, och om det finns mycket av dem kan det lokalt uppstå syrebrist som kan störa rom utvecklingen. Flundran längtar säkert också efter mer salt i havsvattnet, för flundran är en äkta havsfisk som normalt lever i en högre salthalt än den i havsvattnet i Skärgårdshavet. Och flundran undrar säkert också hur kusinerna i södra Östersjön har det. Flundran i Skärgårdshavet är nämligen en annan art än flundran i södra Östersjön.
År 2025 lanserades Fråga forskaren som en del av temaåret Skärgårdshavets år 2025. Vem som helst som funderar på något kring skärgården och Skärgårdshavet kan skicka frågor till en forskare. Vi söker fram lämpliga forskare att svara på frågorna fyra gånger om året och delar med oss av svaren på våra kanaler i sociala medier och på vår webbplats biosfar.fi. Ett stort tack till alla som skickat en fråga!
Frågorna besvaras denna gång av Jari Hänninen, docent vid Åbo universitet, filosofie doktor och stationsföreståndare för Skärgårdshavets forskningsinstitut.
——————————————————-
FI// MITÄ KAMPELA MIETII SAARISTOMERELLÄ?
Kampela ajatuksissa ainakin on että milloinkahan meren tilaa jälleen parantuu. Rehevöityminen nimittäin haittaa kampelan lisääntymistä sen kutualustoilla hiekkarannoilla. Matalille hiekkarannoille voi kertyä irtonaista rihmalevää, ja jos sitä on paljon, se saattaa aiheuttaa paikallisesti hapettomuutta joka haittaa mädin kehittymistä. Kampela varmasti kaipaa myös lisää suolaa meriveteen sillä kampela on aito merikala, joka normaalisti elää korkeammassa suolapitoisuudessa kuin mitä se on Saaristomeren merivedessä. Lisäksi kampela varmaankin pohtii mitä mahtaa kuulua sen serkuille eteläisellä Itämerellä. Saaristomeren kampela nimittäin on eri laji kuin eteläisen Itämeren kampela.
Vuonna 2025 alkoi Kysy tutkijalta-toiminta osana Saaristomerivuosi 2025 teemavuotta. Kysymyksiä tutkijalle voi lähettää kuka tahansa joka miettii jotain liittyen saaristoon ja Saaristomereen. Löydämme sopivat tutkijat vastaamaan kysymyksiin neljä kertaa vuodessa ja jaamme vastaukset sosiaalisen median kanavissamme ja biosfar.fi sivuillamme. Iso kiitos kaikille kysymyksen
lähettäneille!
Vastaajana tällä kertaa Jari Hänninen Turun yliopiston dosentti, filosofian tohtori ja Saaristomeren tutkimuslaitoksen asemanjohtaja. … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
SV// KAN MAN ÄTA BLÅSTÅNG?
Vad är det i blåstången som är nyttigt för människan?
Ja, man kan äta blåstång. Förr i tiden användes den typiskt som ett tillskott till födan i skärgården. De bästa delarna av blåstång är de yttersta toppskotten på bålen, alltså de färskaste delarna. Idag har blåstång blivit alltmer populär som “Östersjöns superfood” och används bland annat stekt i smör eller olja i en stekpanna. Man kan krossa torkad havstång och strö den över maten som krydda, och det ger en umamismak på maten. Blåstång är en näringsrik naturresurs som innehåller rikligt med mineraler, vitaminer och jod.
År 2025 lanserades Fråga forskaren som en del av temaåret Skärgårdshavets år 2025. Vem som helst som funderar på något kring skärgården och Skärgårdshavet kan skicka frågor till en forskare. Vi söker fram
lämpliga forskare att svara på frågorna fyra gånger om året och delar med oss av svaren på våra kanaler i sociala medier och på vår webbplats biosfar.fi. Ett stort tack till alla som skickat en fråga!
Frågorna besvaras denna gång av Jari Hänninen, docent vid Åbo universitet, filosofie doktor och stationsföreståndare för Skärgårdshavets forskningsinstitut.
———————————————————–
FI// VOIKO RAKKOLEVÄÄ SYÖDÄ?
Mikä siinä on ihmiselle terveellistä?
Kyllä voi syödä, muinoin sitä on käytetty tyypillisesti ravinnonlisänä saaristossa. Parhaat osat rakkohaurusta ovat sekovarren latvustot eli aivan tuoreimmat osiat. Nykyään rakkohauru on kasvattanut suosiotaan “Itämeren superruokana”, ja sitä käytetään mm. paistettuna voissa tai öljyssä pannulla. Kuivattua rakkohaurua voi murentaa mausteeksi ruokiin, jolloin se tuo niihin umamia. Rakkohauru on ravinnerikas luonnonvara, joka sisältää runsaasti mineraaleja, vitamiineja ja jodia.
Vuonna 2025 alkoi Kysy tutkijalta-toiminta osana Saaristomerivuosi 2025 teemavuotta. Kysymyksiä tutkijalle voi lähettää kuka tahansa joka miettii jotain liittyen saaristoon ja Saaristomereen. Löydämme sopivat tutkijat vastaamaan kysymyksiin neljä kertaa vuodessa ja jaamme vastaukset sosiaalisen median kanavissamme ja biosfar.fi sivuillamme. Iso kiitos kaikille kysymyksen lähettäneille!
Vastaajana tällä kertaa Jari Hänninen Turun yliopiston dosentti, filosofian tohtori ja Saaristomeren tutkimuslaitoksen asemanjohtaja. … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
Idag firade vi Knattelabbets 10 års kalas med både tårta och sång! Tack till alla gäster som dansade, sjöng, håvade, mikroskopade och pysslade vimplar och partyhattar.🎉🎂🎶
Tänään juhlimme Junnulabran 10-vuotissyntymäpäiviä kakun ja laulun merkeissä! Kiitos kaikille vieraille, jotka tanssivat, lauloivat, haavivat, tutkivat mikroskoopilla ja askartelivat viirejä ja juhlapäähineitä. 🎉🎂🎶 … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
SV/
🌊🔬🎉 Knattelabbet firar 10 år också på Högsåra!
📍 Den här veckan: Lillbacka strand vid @rumpanbarhogsara
📍 Nästa vecka: Kejsarhamnens strand @kejsarhamnen
🦐 Håva, upptäck livet under ytan, testa vadarbyxor och titta i mikroskop. Gratis för alla!
🏆 Igår fick vi full bricka på havsbingo!
Välkommen må–fr kl. 10.30–16.30 🌊💙
– Erja, Juni och Johan
———-
SU/
🌊🔬🎉 Junnulabra täyttää tänä vuonna 10 vuotta ja juhlii myös Högsårassa!
📍 Tällä viikolla: Lillbackan rannalla @rumpanbarhogsara
📍 Ensi viikolla: Kejsarhamnenin rannalla @kejsarhamnen
🦐 Tule tutkimaan, mitä pinnan alta löytyy: haavimista, kahluuhousujen kokeilua ja mikroskopointia. Ilmainen kaikille!
🏆 Eilen saimme täyden rivin meribingossa!
Tervetuloa ma–pe klo 10.30–16.30 🌊💙
– Erja, Juni och Johan
#knattelabbet #junnulabra … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
Rösta fram Knattelabbets nya logo! Äänestä Junnulabralle uusi logo!
Knattelabbet i Skärgårdscentrum Korpoström Saaristokeskus är öppet 15.6-9.8 kl. 10-16.30. Kika in och rösta på din favoritlogo. Du kommer väl ihåg att vi firar 10-års kalas onsdag 24 juni!
Junnulabra Saaristokeskus Korpoströmissä on avoinna 15.6.–9.8. klo 10.00–16.30. Poikkea käymään ja äänestä suosikkilogoasi. Muistathan, että vietämme 10-vuotisjuhlaa keskiviikkona 24. kesäkuuta! … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
I år fyller Knattelabbet 10 år!🥳 … See MoreSee Less
Knattelabbet i Korpoström fyller 10 år – firar med kalas och popuplabb på Högsåra
yle.fi
Med håvar, mikroskop och artbestämmningsböcker har tusentals barn fått utforska havets hemligheter i Knattelabbet. Nu firar det populära labbet tioårsjubileum.0 CommentsComment on Facebook
Idag öppnar Knattelabbet – välkommen 🩵! Junnulabra avautuu tänään – tervetuloa 💙! … See MoreSee Less
Det här innehållet är inte tillgängligt just nu
När det här händer brukar det bero på att ägaren endast har delat det med en liten grupp personer, ändrat vilka som kan se det eller så har det raderats.0 CommentsComment on Facebook