Skärgårdshavets

Den 27 augusti 2026 firas Östersjödagen. Dagen till ära vill Skärgårdshavets Unesco biosfärområde utmana alla skolor i Pargas Parainen och på Kimitoön | Kemiönsaari att spela spelet ”Havets skattkammare”. I år utmanar vi också republikens president Alexander Stubb som fick ett eget spel i samband med sitt besök i Pargas! Spelet har utvecklats tillsammans med VELMU-programmet för att fira programmets 20-årsjubileum och biosfärområdets 30-årsjubileum år 2024. Spelets regler baserar sig på reglerna i spelet Afrikas stjärna, men i ”Havets skattkammare” ska du leta efter skattkistan, färdas med havsströmmarna och betala med musselskal – samtidigt som du lär dig mer om Östersjöns arter och livet under ytan! Spelet finns även att låna i Pargas stads och Kimitoöns bibliotek.

27. elokuuta 2026 vietetään Itämeripäivää. Päivän kunniaksi Saaristomeren Unesco biosfäärialue haastaa kaikki Paraisten kaupungin ja Kemiönsaaren koulut pelaamaan ”Meren aarteet” -peliä. Tänä vuonna haastamme myös tasavallan presidentti Alexander Stubbin, joka sai oman pelin vierailunsa yhteydessä Paraisilla! Peli on kehitetty yhdessä VELMU-ohjelman kanssa juhlistamaan ohjelman 20-vuotisjuhlavuotta ja biosfäärialueen 30-vuotisjuhlavuotta. Pelin säännöt perustuvat Afrikan tähti -peliin, mutta ”Meren aarteet-pelissä” etsitään aarrearkkua, matkustetaan merivirtojen mukana ja maksetaan simpukankuorilla – samalla kun opitaan lisää Itämeren lajeista ja vedenalaisesta elämästä!
Pelejä voi myös lainata Paraisten kaupungin sekä Kemiönsaaren kunnan kirjastoista.

#östersjödagen #itämeripäivä … See MoreSee Less

Skärgårdshavets biosfärområde var idag väl representerat vid ett lunchmöte med president Alexander Stubb. Biosfärområdets koordinator Katja Bonnevier och styrgruppsmedlemmarna Christoffer Boström, Åbo Akademi och Jari Hänninen, Åbo Universitet. Övriga deltagare var Ilkka Herlin och Saara Kankaanrinta, Baltic Sea Action Group och Annamari Arrakoski-Engart, John Nurminen Stiftlsen. Pargas stad med stadsdirektör Tom Simola, stod värd. Temat var Skärgårdshavet, dess tillstånd och behov av åtgärder. Samtalet leddes även in på hållbar turism i skärgården.
Naturvetenskap och teknik vid Åbo Akademi Saaristomeren tutkimuslaitos – Turun yliopisto Alexander Stubb … See MoreSee Less

Välkommen på Open Deck på segelfartyget Eugenia imorgon, måndag 27.7 kl. 9–10, i Skärgårdscentrum Korpoström!
Både vuxna och barn är varmt välkomna. Knattelabbet ordnar program för barnen. Vi ses!

Mera info om jakten: eugenia.fi/sv/eugenia-bassida/
-‐——-
Tervetuloa Open Deckiin purjealus Eugeniaan huomenna, maanantaina 27.7. klo 9–10 Saaristokeskus Korpoströmiin!
Sekä aikuiset että lapset ovat lämpimästi tervetulleita. Junnulabra järjestää lapsille ohjelmaa tapahtuman aikana. Nähdään siellä!

Lisätietoa jahdista: eugenia.fi/fi/eugenias-bassida-suomi/#pll_switcher … See MoreSee Less

//SV

VAD KAN EN VANLIG MÄNNISKA GÖRA FÖR ATT STÖDJA VETENSKAPLIG FORSKNING?

Idag håller det inom vetenskaplig forskning på att bli allt vanligare med en metod där datainsamlingen bygger på observationer eller data som samlas in av allmänheten. Det kallas citizen science eller medborgarforskning. Metoden har till exempel utnyttjats för att ta reda på fästingarnas utbredningsområden och för att regionalt kartlägga de patogener som fästingarna bär på (Punkkilive). Därtill har metoden använts för att uppskatta mängden fåglar som förekommer i trädgårdsmiljöer (Gårdsplanskrysset). Som sagt håller metoden på att bli
allt vanligare inom flera forskningsområden och det behövs alltid frivilliga.

År 2025 lanserades Fråga forskaren som en del av temaåret Skärgårdshavets år 2025. Vem som helst som funderar på något kring skärgården och Skärgårdshavet kan skicka frågor till en forskare. Vi söker fram lämpliga forskare att svara på frågorna fyra gånger om året och delar med oss av svaren på våra kanaler i sociala medier och på vår webbplats biosfar.fi. Ett stort tack till alla som skickat en fråga!
Frågorna besvaras denna gång av Jari Hänninen, docent vid Åbo universitet, filosofie doktor och stationsföreståndare för Skärgårdshavets forskningsinstitut.

//FI

MITÄ TAVALLINEN IHMINEN VOI TEHDÄ TIETEEN TUKEMISEKSI?

Nykyään tieteessä on yleistymässä menetelmä, jossa tiedonkeruu perustuu tavallisten ihmisten keräämiin havaintoihin tai tietoihin. Sitä kutsutaan nimellä citizen science eli kansalaistiede. Menetelmää on hyödynnetty esimerkiksi puutiaisten eli punkkien levinneisyysalueiden selvittämisessä sekä punkkien kantamien taudinaiheuttajien alueellisissa kartoituksissa (Punkkilive). Lisäksi menetelmää on käytetty pihaympäristössä esiintyvien lintujen määrien arvioinneissa (Pihabongaus). Kuten sanottu, menetelmä on yleistymässä monialaisesti ja vapaaehtoisia aina kaivataan.

Vuonna 2025 alkoi Kysy tutkijalta-toiminta osana Saaristomerivuosi 2025 teemavuotta. Tämä on ollut niin hieno yhteistyön ja vuorovaikutuksen muoto että haluamme jatkaa sitä. Kysymyksiä tutkijalle voi lähettää kuka tahansa joka miettii jotain liittyen saaristoon ja Saaristomereen.Löydäm me sopivat tutkijat vastaamaan kysymyksiin neljä kertaa vuodessa ja jaamme vastaukset
sosiaalisen median kanavissamme ja biosfar.fi sivuillamme. Iso kiitos kaikille kysymyksen lähettäneille!

Vastaajana tällä kertaa Jari Hänninen Turun yliopiston dosentti, filosofian tohtori ja Saaristomeren tutkimuslaitoksen asemanjohtaja. … See MoreSee Less

//SV VILKET ÄR DET FARLIAGASTE DJURET I SKÄRGÅRDSHAVET?

Det förekommer egentligen inga farliga djur alls i Skärgårdshavet, men däremot lever fästingen i skogarna och på ängarna på Skärgårdshavets öar. På öarna suger fästingarna blod från djur, men också från människor, och medan de gör det kan de överföra sjukdomar som de bär på till människan. De farligaste sjukdomarna för människan är borrelios och fästingburen hjärninflammation, TBE. Det finns ingen effektiv behandling mot den senare.

År 2025 lanserades Fråga forskaren som en del av temaåret Skärgårdshavets år 2025. Vem som helst som funderar på något kring skärgården och Skärgårdshavet kan skicka frågor till en forskare. Vi söker fram lämpliga forskare att svara på frågorna fyra gånger om året och delar med oss av svaren på våra kanaler i sociala medier och på vår webbplats biosfar.fi. Ett stort tack till alla som skickat en fråga!

Frågorna besvaras denna gång av Jari Hänninen, docent vid Åbo universitet, filosofie doktor ochstationsföreståndare för Skärgårdshavets forskningsinstitut.
————————————–
//FI

MIKÄ ON VAARALLISIN ELÄIN SAARISTOMERESSÄ?

Varsinaisesti meressä ei esiinny lainkaan vaarallisia eläimiä mutta Saaristomeren saarien metsissä tai niityillä elää puutiainen eli punkki. Punkit imevät verta saarien eläimistä mutta myös ihmisistä, ja imemisen yhteydessä ne voivat siirtää ihmiseen kantamiaan tauteja. Ihmiselle vaarallisimpia ovat borrelioosi ja puutiaisaivokuume. Jälkimmäiseen ei ole olemassa tehokasta hoitokeinoa.

Vuonna 2025 alkoi Kysy tutkijalta-toiminta osana Saaristomerivuosi 2025 teemavuotta. Tämä on ollut niin hieno yhteistyön ja vuorovaikutuksen muoto että haluamme jatkaa sitä. Kysymyksiä tutkijalle voi lähettää kuka tahansa joka miettii jotain liittyen saaristoon ja Saaristomereen. Löydämme sopivat tutkijat vastaamaan kysymyksiin neljä kertaa vuodessa ja jaamme vastaukset sosiaalisen median kanavissamme ja biosfar.fi sivuillamme. Iso kiitos kaikille kysymyksen lähettäneille!

Vastaajana tällä kertaa Jari Hänninen Turun yliopiston dosentti, filosofian tohtori ja Saaristomeren tutkimuslaitoksen asemanjohtaja. … See MoreSee Less

🐟Knattelabbet i Skärgårdscentrum Korpoström är öppet 15.6-9.8.2026 kl. 10-16.30. I Knattelabbet får du lära dig mer om Östersjöns livsmiljöer och du får använda utrustning som finns i ett riktigt laboratorium. Välkommen!
skargardscentrum.fi/program/knattelabbet/

🐟Junnulabra Saaristokeskus Korpoströmissä on avoinna 15.6.–9.8.2026 kl. 10-16.30. Junnulabrassa pääset tutustumaan Itämeren elinympäristöihin ja käyttämään oikean laboratorion välineitä. Tervetuloa!
skargardscentrum.fi/ohjelma/junnulabra/?lang=fi … See MoreSee Less