Välkommen med!
Vi är alla en del av biosfären!
Med sina tiotusentals öar och skär är Skärgårdshavet en unik plats på jorden. Det är en levande arkipelag, med närmare 100 bebodda öar. Kulturlandskapen och de många olika naturtyperna, både över och under vattenytan, gör Skärgårdshavet till ett av de artrikaste områdena i hela landet. läs mer
Bobarhetsanalyser
Frågan om hur bobar Pargas skärgård är har under året 2025 diskuterats och utretts i arbetsgrupper bestående av fast- och deltidsboende i Iniö, Houtskär, Korpo och Nagu. De bobarhetsanalyser som detta arbete resulterat i har nu publicerats på denna sida. Bobarhetsanalyserna har förverkligats under projektet Bobarhet på Pargas öar (09/24 – 12/25) med hjälp av finansiering från Leader och Svenska Kulturfonden. Läs mer…
UPPLEV BIOSFÄROMRÅDET
Bli skärgårdsforskare för en dag i Knattelabbet i Skärgårdscentrum Korpoström.
Expeditionerna är ett miljöäventyr, som bjuder på program som barnfamiljer kan utföra på egen hand i 15 gästhamnar runtom i Ålands och Åbolands skärgård.
Biosfärstigen är en 1,8 km lång runda genom varierande natur intill skolcentret i Korpo och Verkans gästhamn. Balans mellan människa och natur är det genomgående temat och öppnar upp vad vårt Skärgårdshavets Unescobiosfärområde handlar om!
AKTUELLT FRÅN FACEBOOK
SV// VAD FUNDERAR EN FLUNDRA PÅ I SKÄRGÅRDSHAVET?
I alla fall funderar flundran på att när ska havets tillstånd bli bättre igen. Övergödningen påverkar nämligen flundrans reproduktion negativt på dess lekplatser på sandstränder. På grunda sandstränder kan det samlas lösa trådalger, och om det finns mycket av dem kan det lokalt uppstå syrebrist som kan störa rom utvecklingen. Flundran längtar säkert också efter mer salt i havsvattnet, för flundran är en äkta havsfisk som normalt lever i en högre salthalt än den i havsvattnet i Skärgårdshavet. Och flundran undrar säkert också hur kusinerna i södra Östersjön har det. Flundran i Skärgårdshavet är nämligen en annan art än flundran i södra Östersjön.
År 2025 lanserades Fråga forskaren som en del av temaåret Skärgårdshavets år 2025. Vem som helst som funderar på något kring skärgården och Skärgårdshavet kan skicka frågor till en forskare. Vi söker fram lämpliga forskare att svara på frågorna fyra gånger om året och delar med oss av svaren på våra kanaler i sociala medier och på vår webbplats biosfar.fi. Ett stort tack till alla som skickat en fråga!
Frågorna besvaras denna gång av Jari Hänninen, docent vid Åbo universitet, filosofie doktor och stationsföreståndare för Skärgårdshavets forskningsinstitut.
——————————————————-
FI// MITÄ KAMPELA MIETII SAARISTOMERELLÄ?
Kampela ajatuksissa ainakin on että milloinkahan meren tilaa jälleen parantuu. Rehevöityminen nimittäin haittaa kampelan lisääntymistä sen kutualustoilla hiekkarannoilla. Matalille hiekkarannoille voi kertyä irtonaista rihmalevää, ja jos sitä on paljon, se saattaa aiheuttaa paikallisesti hapettomuutta joka haittaa mädin kehittymistä. Kampela varmasti kaipaa myös lisää suolaa meriveteen sillä kampela on aito merikala, joka normaalisti elää korkeammassa suolapitoisuudessa kuin mitä se on Saaristomeren merivedessä. Lisäksi kampela varmaankin pohtii mitä mahtaa kuulua sen serkuille eteläisellä Itämerellä. Saaristomeren kampela nimittäin on eri laji kuin eteläisen Itämeren kampela.
Vuonna 2025 alkoi Kysy tutkijalta-toiminta osana Saaristomerivuosi 2025 teemavuotta. Kysymyksiä tutkijalle voi lähettää kuka tahansa joka miettii jotain liittyen saaristoon ja Saaristomereen. Löydämme sopivat tutkijat vastaamaan kysymyksiin neljä kertaa vuodessa ja jaamme vastaukset sosiaalisen median kanavissamme ja biosfar.fi sivuillamme. Iso kiitos kaikille kysymyksen
lähettäneille!
Vastaajana tällä kertaa Jari Hänninen Turun yliopiston dosentti, filosofian tohtori ja Saaristomeren tutkimuslaitoksen asemanjohtaja. … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
SV// KAN MAN ÄTA BLÅSTÅNG?
Vad är det i blåstången som är nyttigt för människan?
Ja, man kan äta blåstång. Förr i tiden användes den typiskt som ett tillskott till födan i skärgården. De bästa delarna av blåstång är de yttersta toppskotten på bålen, alltså de färskaste delarna. Idag har blåstång blivit alltmer populär som “Östersjöns superfood” och används bland annat stekt i smör eller olja i en stekpanna. Man kan krossa torkad havstång och strö den över maten som krydda, och det ger en umamismak på maten. Blåstång är en näringsrik naturresurs som innehåller rikligt med mineraler, vitaminer och jod.
År 2025 lanserades Fråga forskaren som en del av temaåret Skärgårdshavets år 2025. Vem som helst som funderar på något kring skärgården och Skärgårdshavet kan skicka frågor till en forskare. Vi söker fram
lämpliga forskare att svara på frågorna fyra gånger om året och delar med oss av svaren på våra kanaler i sociala medier och på vår webbplats biosfar.fi. Ett stort tack till alla som skickat en fråga!
Frågorna besvaras denna gång av Jari Hänninen, docent vid Åbo universitet, filosofie doktor och stationsföreståndare för Skärgårdshavets forskningsinstitut.
———————————————————–
FI// VOIKO RAKKOLEVÄÄ SYÖDÄ?
Mikä siinä on ihmiselle terveellistä?
Kyllä voi syödä, muinoin sitä on käytetty tyypillisesti ravinnonlisänä saaristossa. Parhaat osat rakkohaurusta ovat sekovarren latvustot eli aivan tuoreimmat osiat. Nykyään rakkohauru on kasvattanut suosiotaan “Itämeren superruokana”, ja sitä käytetään mm. paistettuna voissa tai öljyssä pannulla. Kuivattua rakkohaurua voi murentaa mausteeksi ruokiin, jolloin se tuo niihin umamia. Rakkohauru on ravinnerikas luonnonvara, joka sisältää runsaasti mineraaleja, vitamiineja ja jodia.
Vuonna 2025 alkoi Kysy tutkijalta-toiminta osana Saaristomerivuosi 2025 teemavuotta. Kysymyksiä tutkijalle voi lähettää kuka tahansa joka miettii jotain liittyen saaristoon ja Saaristomereen. Löydämme sopivat tutkijat vastaamaan kysymyksiin neljä kertaa vuodessa ja jaamme vastaukset sosiaalisen median kanavissamme ja biosfar.fi sivuillamme. Iso kiitos kaikille kysymyksen lähettäneille!
Vastaajana tällä kertaa Jari Hänninen Turun yliopiston dosentti, filosofian tohtori ja Saaristomeren tutkimuslaitoksen asemanjohtaja. … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
Idag firade vi Knattelabbets 10 års kalas med både tårta och sång! Tack till alla gäster som dansade, sjöng, håvade, mikroskopade och pysslade vimplar och partyhattar.🎉🎂🎶
Tänään juhlimme Junnulabran 10-vuotissyntymäpäiviä kakun ja laulun merkeissä! Kiitos kaikille vieraille, jotka tanssivat, lauloivat, haavivat, tutkivat mikroskoopilla ja askartelivat viirejä ja juhlapäähineitä. 🎉🎂🎶 … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
SV/
🌊🔬🎉 Knattelabbet firar 10 år också på Högsåra!
📍 Den här veckan: Lillbacka strand vid @rumpanbarhogsara
📍 Nästa vecka: Kejsarhamnens strand @kejsarhamnen
🦐 Håva, upptäck livet under ytan, testa vadarbyxor och titta i mikroskop. Gratis för alla!
🏆 Igår fick vi full bricka på havsbingo!
Välkommen må–fr kl. 10.30–16.30 🌊💙
– Erja, Juni och Johan
———-
SU/
🌊🔬🎉 Junnulabra täyttää tänä vuonna 10 vuotta ja juhlii myös Högsårassa!
📍 Tällä viikolla: Lillbackan rannalla @rumpanbarhogsara
📍 Ensi viikolla: Kejsarhamnenin rannalla @kejsarhamnen
🦐 Tule tutkimaan, mitä pinnan alta löytyy: haavimista, kahluuhousujen kokeilua ja mikroskopointia. Ilmainen kaikille!
🏆 Eilen saimme täyden rivin meribingossa!
Tervetuloa ma–pe klo 10.30–16.30 🌊💙
– Erja, Juni och Johan
#knattelabbet #junnulabra … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
Rösta fram Knattelabbets nya logo! Äänestä Junnulabralle uusi logo!
Knattelabbet i Skärgårdscentrum Korpoström Saaristokeskus är öppet 15.6-9.8 kl. 10-16.30. Kika in och rösta på din favoritlogo. Du kommer väl ihåg att vi firar 10-års kalas onsdag 24 juni!
Junnulabra Saaristokeskus Korpoströmissä on avoinna 15.6.–9.8. klo 10.00–16.30. Poikkea käymään ja äänestä suosikkilogoasi. Muistathan, että vietämme 10-vuotisjuhlaa keskiviikkona 24. kesäkuuta! … See MoreSee Less
0 CommentsComment on Facebook
I år fyller Knattelabbet 10 år!🥳 … See MoreSee Less
Knattelabbet i Korpoström fyller 10 år – firar med kalas och popuplabb på Högsåra
yle.fi
Med håvar, mikroskop och artbestämmningsböcker har tusentals barn fått utforska havets hemligheter i Knattelabbet. Nu firar det populära labbet tioårsjubileum.0 CommentsComment on Facebook
Idag öppnar Knattelabbet – välkommen 🩵! Junnulabra avautuu tänään – tervetuloa 💙! … See MoreSee Less
Det här innehållet är inte tillgängligt just nu
När det här händer brukar det bero på att ägaren endast har delat det med en liten grupp personer, ändrat vilka som kan se det eller så har det raderats.0 CommentsComment on Facebook
Idag firar vi Naturbetesdagen! 🌿🐄
Naturbeten och vårdbiotoper är livsviktiga för pollinatörer och vår artrika natur. Betesdjuren spelar en avgörande roll i att bevara den biologiska mångfalden.
📅 13.6.2026
🔗 luonnonlaidunlihantuottajat.fi/luonnonlaidunpaiva/
Fira dagen med oss – besök en gård, lär dig mer om naturbete och köp gott naturbeteskött till grillen!
#naturbetesdagen #biologiskmångfald
Tänään vietetään Luonnonlaidunpäivää! 🌿🐄
Luonnonlaitumet ja perinnebiotoopit ovat elintärkeitä pölyttäjille ja monimuotoiselle luonnollemme. Laiduneläimillä on ratkaiseva merkitys biologisen monimuotoisuuden säilyttämisessä.
📅13.6.2026
🔗 luonnonlaidunlihantuottajat.fi/luonnonlaidunpaiva/
Vietä luonnonlaidunpäivää kanssamme – vieraile maatilalla, tutustu luonnonlaidunnukseen ja hanki herkullista luonnonlaidunlihaa grilliin!
#luonnonlaidunpäivä #luonnonmonimuotoisuus … See MoreSee Less
Luonnonlaidunpäivä 2026 – Luonnonlaidunlihan tuottajat ry
luonnonlaidunlihantuottajat.fi
Luonnonlaidunpäivää vietetään juhannusta edeltävänä lauantaina eli 15.6.24. Tervetuloa tutustumaan maatilan eläimiin ja luonnonlaitumiin.0 CommentsComment on Facebook
VET DU VAD NATURBETE ÄR?
Torrängar, ängar, lövängar, hedar, hagmarker och skogsbeten är så kallade vårdbiotoper som formats av det traditionella jordbruket med sina husdjursgårdar. De är naturbetenas pärlor – våra mest artrika livsmiljöer. Förutom vårdbiotoper kan även andra områden utanför åkermark fungera som naturbeten och användas i djurens foderproduktion.
I takt med att jordbruket effektiviserats har även kulturhistoriskt värdefulla vårdbiotoper blivit hotade. Hela 90 procent av vårdbiotopernas naturtyper är klassificerade som antingen akut hotade eller starkt hotade.
Hur firar ni Naturbetesdagen imorgon, lördagen den 13.6.2026? Man kan på många gårdar i skärgården köpa naturbeteskött till sommarens grillning. Naturbetesdagen är en påminnelse om betesdjurens oerhört viktiga betydelse för den biologiska mångfalden i vår natur!
Du kan också delta i dagen på sociala medier med hashtaggen #naturbetesdagen!
luonnonlaidunlihantuottajat.fi/luonnonlaidunpaiva/
Bild: Kor från Nystu gård i Korpo på naturbete på Nagu Berghamn. Maija Mussaari.
TIEDÄTKÖ MIKÄ ON LUONNONLAIDUN?
Kedot, niityt, lehdesniityt, nummet, hakamaat ja metsälaitumet ovat perinteisen karjatalouden muokkaamia, niin kutsuttuja perinnebiotooppeja. Ne ovat luonnonlaitumien aatelia; lajirikkaimpia elinympäristöjämme. Luonnonlaitumia voivat perinnebiotooppien lisäksi olla erilaiset muut pellon ulkopuoliset alueet, joita hyödynnetään karjan rehuntuotannossa.
Maatalouden tehostuessa kulttuurihistoriallisestikin arvokkaista perinnebiotoopeista on tullut uhanalaisia. Perinnebiotooppien luontotyypeistä 90 prosenttia on luokiteltu joko äärimmäisen tai erittäin uhanalaisiksi.
Miten teillä vietetään Luonnonlaidunpäivää huomenna lauantaina 13.6.2026? Monelta tilalta saaristossa on mahdollista ostaa luonnonlaidunlihaa kesän grillauksiin.
Luonnonlaidunpäivä on muistutustus laiduntavan karjan hurjan tärkeästä merkityksestä luontomme monimuotoisuudelle!
Voit osallistua päivään sosiaalisessa mediassa tunnisteella #luonnonlaidunpäivä
luonnonlaidunlihantuottajat.fi/luonnonlaidunpaiva
Kuva: Korppoon Nystun tilan lehmät laiduntavat luonnonlaitumella Nauvon Berghamnissa. Maija Mussaari. … See MoreSee Less
1 CommentComment on Facebook
🌱🌼🌿🐞🐝🐛🐄🐑